Senaste uppdatering: 2005-12-27

Handbok för NAD

Regler för auktorisering av topografiska sökingångar

Generell hänvisning: Katalogiseringsregler för svenska bibliotek (Lund, 1990), kap. 23

Referenser

Inledning till Handbok för NAD

1 Vad det topografiska registret omfattar

Det topografiska auktoritetsregistret omfattar topografiska sökingångar till registren över arkiv, personer och institutioner. Det består av namn och beteckningar på topografiska enheter, geografiska referenser samt övrig generell information om de topografiska enheterna. Med topografisk enhet avses i detta register en rumslig storhet såsom en punkt, sträcka, yta eller ett rum som kan ha en geografisk bestämning (se vidare Geografisk referens) och ett bestämt egennamn eller beteckning (se vidare 3.3 Auktoriserad namnform). På så vis blir det topografiska registret en uppsättning bestämningar av olika geografiska ytor, sträckor och punkter.För topografiska uppgifter i äldre källmaterial kan det ofta vara svårt att göra sådana bestämningar. Ange alltid eventuell osäkerhet i uppgiften, i ARKIS i fältet Anmärkningar om topografipostens upprättande.

I det följande behandlas i första hand topografiska enheter som representerar en offentlig institutions territoriella verksamhetsområde, dvs. förvaltningsterritorier. I ARKIS registreras för närvarande kyrksocknar och där över ordnade administrativa territorier i Sverige, samt länder och områden med särskild styrelse enligt ISO 3166. Uppgifter om territorier som är delar av en socken eller ett annat land, eller ingår i en indelning som inte kan uppdelas i socknar, kan antingen anges som anmärkning till socknen eller annan relevant enhet. I ARKIS kan man också registrera en uppgift om en sådan avvikande topografi i den arkivpost eller auktoritetspost som har anknytning till topografin. Man använder då fältet "Ämnesord: topografi: Lokal term" i arkivmodulen, "Grunddata: Topografi: Lokal term" i auktoritetsmodulen. Man måste då alltid göra en hänvisning till en närmast överordnad topografi som förekommer i det topografiska registret.

Exempel på förvaltningsterritorium:

"Norrbottens län" i det topografiska registret avser det territorium som institutionen "Norrbottens län" är verksam i. Territoriet har det fastställda egennamnet "Norrbottens län" och en konventionellt avgränsad yta.

Exempel på annan topografisk enhet:

"Lagmans sågkvarn" i det topografiska registet avser det territorium som byggnaden "Lagmans sågkvarn" är belägen på. Namnet kan fastställas till "Lagmans sågkvarn" och enheten representerar en fysiografiskt avgränsad yta.

"Antarktis" har ett egennamn och representerar en fysiografiskt avgränsad yta.

Exempel på enheter som inte bör betraktas som topografiska:

S.k. exterritoriella församlingar utgörs av institutioner, som till skillnad från territoriella församlingar inte har någon direkt territoriell motsvarighet. Deras verksamhetsterritorium kan dessutom skifta oberoende av den territoriella församlingsindelningen.

Exempel:

Enhet Relation görs till...
Finska församlingens kyrkoarkiv (arkiv) arkivbildaren i auktoritetsregistret över personer och institutioner (Finska församlingen)
Finska församlingen (myndighet) verksamhetsorten i topografiska registret (Stockholms kommun)

Exterritoriella församlingar bör alltså inte registreras som topografiska enheter. Däremot kan s.k. kvasiterritoriella församlingar, t.ex. garnisons- och hospitalsförsamlingar, registreras i det topografiska registret, i form av t.ex. hospitalets eller garnisonens geografiska koordinater respektive deras namn.



2 När bör en topografisk post skapas?

I regel bör man upprätta en ny topografisk post när ortens geografiska läge förändras. För förvaltningsterritorier innebär detta att en förändring av territoriets gränser genom ett regeringsbeslut är utgångspunkten för en ny topografisk post. Alla slags territoriella förändringar bör dock inte ge upphov till en ny topografisk post. De kan också redovisas genom hänvisningar mellan posterna och som anmärkningar i posterna (se exemplen nedan).

Huvudkriterierna för att upprätta en ny topografisk post är följande:

  • Eller när en ny typ av förvaltningsterritorium upprättas
  • Topografiska enheter som är uteslutande delar i samma territoriella indelning betraktas här som likvärdiga. Exempelvis är två härader likvärdiga enheter inom en administrativ indelning. Men även ett härad, en stad och ett bergslagsdistrikt kan vara likvärdiga, eftersom de i samma administrativa indelning utesluter varandra. En lista finns över hur de olika förvaltningsterritorierna förhåller sig till varandra i ARKIS.

    2.1 Territoriella förändringar mellan likvärdiga territorier

    2.1.1 Delningar

    Om ett förvaltningsterritorium delas i två likvärdiga territorier, bör denna förändring redovisas på följande vis:

    Exempel 1:

    Norrbottens län avdelas från Västerbottens län. En ny post upprättas för Norrbottens län. Västerbottens län relateras till Norrbottens län som föregångare.

    Poster före förändringen:

    Följ gränssnitt i Arkis
    Post Topografisk typ Namn Giltighetstid
    1 län Västerbottens län 1664-

    Poster efter förändringen:

    Post Topografisk typ Namn Giltighetstid Relaterade topografier Relationstyp
    1 län Västerbottens län 1664- Norrbottens län Föregångare
    2 län Norrbottens län 1810- Västerbottens län Efterföljare

    Exempel 2:

    Oskarshams stad avdelas från Döderhults kommun. Oskarshamns stad ges en ny post, Döderhult består. Döderhult relateras som föregångare till Oskarshamns stad, eftersom både staden och landskommunen ingår i en indelning där de utesluter varandra. Hänvisningar görs till respektive Döderhults och Oskarshamns församlingar, som underordnade enheter. Observera också att Oskarshamn har den aktuella beteckningen "kommun", eftersom posten representerar kommunen idag.

    Poster före förändringen:

    Post Topografisk typ Namn Giltighetstid Relaterade topografier Relationstyp
    1 kommun/stad Döderhults kommun Döderhults socken Överordnad

    Poster efter förändringen:

    Post Topografisk typ Namn Giltighetstid Relaterade topografier Relationstyp
    1 kommun/stad Döderhults kommun Döderhults socken De socknar som efter delningen förs till Oskarshamns stad ges delningens datum som slutdatum Överordnad
    Oskarshamns kommun Föregångare
    2 kommun/stad Oskarshamns kommun 1873[?]- Oskarshamns socken Överordnad 1873[?]-
    Döderhults kommun Efterföljare

    Exempel 3:

    Umeå Maria församling avdelas från Ålidhems församling 1998. Eftersom territorier underordnade församlingen inte redovisas i egen post i ARKIS, skall förändringen redovisas genom att även Ålidhem får en ny post.

    Poster före förändringen:

    Post Topografisk typ Namn
    1 Socken Ålidhems församling

    Poster efter förändringen:

    Post Topografisk typ Namn Giltighetstid Relaterade topografier Relationstyp
    1 Socken Ålidhems församling [-1997] -1997 Ålidhems församling [1998-], Umeå Maria församling Föregångare
    2 socken Ålidhems församling [1998-] 1998- Ålidhems församling [-1997] Efterföljare
    3 socken Umeå Maria församling 1998- Ålidhems församling [-1997] Efterföljare

    Mindre förändringar i socknens indelning som inte eller i ringa utsträckning påverkar dess yttre gränser kan vid behov redovisas som anmärkning till den berörda socknen. Tumregeln kan vara att en förändring inte ger upphov till en ny post, om förändringen inte tydligt kan redovisas i den aktuella kartpresentationen.

    Flyttning av gårdar mellan församlingar

    2.1.2 Sammanslagningar